runales

Jag behöver ert stöd mer än någonsin just nu och jag märker att när ni är borta blir allting bara värre. Dessa dagar utan er har varit helt apatiska och förstörda, helt åt helvete och jag förösker verkligen men det är den förbannade djävulen inom mig som säger att jag inte kan sluta just nu.

 Men jag inser också att jag inte alltid kommer ha er vid min sida och det är dags att ta tag i mina egna problem, jag kan inte skylla på allt och alla om min äs och alla andra problem i mitt liv längre. Antingen kan jag forsätta och må skit eller verkligen TA TAG I ALLT. Om jag på något jävla vänster kunde bryta mig in i den här skiten borde det fan i mig också finnas en utväg och även om vägen är lång dit kan jag inte bara ge upp nu även fast det känns som man ibland vill spika sin egen kista.

 Jag är trött på att ligga flera timmar utav dagen i en soffa eller säng. Jag har gjort och kan igen om jag verkligen vill få må bra och vara den där glada lyckliga, för det är ju precis så som folk utanför mitt patetiska liv ser mig  som och detta är inte mig. Jag vet bara inte vad som hände men jag är trött på att den tar över mitt liv och förstör för mig och alla jag älskar. Ska försöka ta min ilska och all jävla hat och använda det emot det.