runales

Bara för att man har fått vara extra glad i några dagar nu tror man plötsligt att man blivit frisk. Fastän man vet innerst inne hur det kommer att gå tillslut så tror man så himla starkt att det är slutet. Nu ska jag aldrig mer, just nu kan jag bli frisk. Jag behöver bara några få dagar på mig att bli frisk, sen ordnar sig allt. Och sen kommer den här jvla besvikelsen när man misslyckas att det aldrig  kommer att gå. Från att ha gått och känt sig super stark till helt död, till helt hopplös och ingen tro på något. Från att ha varit världens gladaste och nöjdaste till att aldrig mer vilja försöka, att inte vilja,inte orka något. Man ligger återigen på botten och så fort man tar sig upp så ligger man där igen. Den jag var då kommer aldrig ske igen, kommer aldrig hända. Jag måste fokusera på att bli frisk inte bli den jag var då.