Vägen tillbaka

Jag försöker verkligen inbilla mig att jag mår bäst och det gör faktiskt saken lite bättre. Men i själva verket mår jag skit det är bara så jävla mycket just nu, hur ska jag orka fixa allt? Jag hatar det och vill bara härifrån vill vara där nu ,då allt är bra igen och jag kan få vara lycklig. Jag har haft en sådan fruktansvärd ångest att jag knappt har velat äta. ska jag gå åt det skit hållet igen? Jag vill ju bara härifrån och tillbaka till livet, till friheten till det lyckliga och glada liv jag faktiskt kan få. Men jag testar och kämpar och verkligen försöker nu men allt kan inte bli bra på en gång och nu vill jag inget annat än att kämpa fram till slutet. Jag är bara så trött på allt jag vill ha tillbaka allt tillbaka gamla glada mig. Jag vill visa jag vill framför allt bevisa för mig själv. Samtidigt som jag vet att jag kommer göra en hel del andra glada så kommer jag vara den gladaste lyckligaste personen i hela världen.

Har spenderat ungefär hela min dag på sjukhuset idag, segt men trevligt att få träffa dom andra. Vikten stod på EXAKT samma som sist helt jävla otroligt 57,7. Var på min tredje introduktions kurs och idag var dietisten där och pratade väldigt bra information och min hjärna fick lite att tänka på. Kolhydrater är inte farligt inget är farligt i lagom mängd. Och K fick mig verkligen lite att fundera på idag dina ord är så sanna jag vill bara tro på det själv. Din väg hit har varit lång och nu sitter du där med ett leende och det får mig att inse att jag KAN jag SKA bli frisk en dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0