Onsdag

Det gör så jävla ont och det känns som ångetsten ska trycka upp varenda organ i min kropp. Detta gör saken inte ett skit bättre heller fastän jag är lättad. Jag vet att det kommer bli bra men fan nu är nu och då kommer vara då. Ush vill inte vara här nu och kvällarna dom skrämmer skiten ur mig för då är det som värst. Jag orkar inte tänka, inte vara just nu. Precis när man tror att allt ska bli bättre så skiiiter sig allt och jag är fan inte mer än människa, jag kämpar varenda jävla dag med den här skiten. Men känns som jag är så nära bristningsgränsen just nu och lycka vart fan har det ordet tagit vägen.. Finns det någon som kan förklara ordet lycka för mig? För jag har helt totalt glömt bort innebörden hur det känns att vara lycklig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0