Att våga ta ett andra steg.
På måndag ska jag till min behandlare igen, tror jag är ganska redo att berätta på riktigt nu om min "falla tillbaka tid". Jag tänker mig vårat samtal i huvudet, vad jag ska säga, hur hon kommer reagera, om jag ska säga ngt till mina föräldrar (som antagligen ändå inte kommer att fatta).. Jag vill bara få ett jävla förnuftigt svar tillbaka för jag håller på att gå under. För ens tund var allting för bra för att vara sant och plötsligt står man där igen på ruta ett.
Känner hur ångesten, allt självhat är tillbaka igen. Döden finns återigen flera gånger om dagen i mina tankar men för helvete jag vill inte dör, är så jävla mkt starkare än så vill helt enkelt inte bara leva detta jävla djävulska liv. Jag är redo att släppa min värld för att få komma till verkligheten. Redo att släppa min tryggheten som fick mig att nästan ta mitt eget liv..
Känner hur ångesten, allt självhat är tillbaka igen. Döden finns återigen flera gånger om dagen i mina tankar men för helvete jag vill inte dör, är så jävla mkt starkare än så vill helt enkelt inte bara leva detta jävla djävulska liv. Jag är redo att släppa min värld för att få komma till verkligheten. Redo att släppa min tryggheten som fick mig att nästan ta mitt eget liv..
Kommentarer
Trackback
